...Är även början på något nytt. Ett kapitell tar slut och ett annat tar vid. Död kan stå för mycket olika och väcka många känslor. Det kan vara något som lämnar, går vidare, transformeras, något är färdigt här och nu, och går vidare till ett annat här och nu.

 

För mig är ''döden'' mest symbolisk, det handla om det stora eller det lilla. Släppa taget om något så stort som en älskad vän eller något så simpelt som att släppa taget av ett litet del av egot eller möter en rädsla för att låta den passera.

 

Gamla känslor som lämnar dig, eller minnen som har påverkat dig under längre tid - Släpper eftfer och blir neutral kunskap för att stärka dig och din utveckling. För vad gör vi när vi släpper taget? Frisätter energi - vad blir möjligt då? 

 

Två små projekt som jag suttit med senaste dagarna, två filmer åt mina vänner Annalena Mellblom och Cathrin Nilsson som har företaget NumberOneYou som bland annat driver en webbplats för utbildningar online.

Första filmen handlar om deras MasterMind-träffar och den kan ni se här. Klicka här för att komma till hemsidan. 



Andra filmen är lite kort om deras webbplats NumberOneYou och utbildningarna som finns där. Klicka här för att komma till deras hemsida för mer info eller för att anmäla dig till en träff eller utbildning :) 

Varför jag älskar den här föreläsningen är för att den inte försöker övertyga någon, utan delar bara dela information, infromation som jag önskar alla människor tog del av, därför delar jag den här. Jag har själv sett den ett par gånger :) Inte sett den? Gör det! Den är inte speciellt blodigt utan ganska mild men ärlig och humoristisk

 

Jag brukar kalla ögat för själens fönster. Ord, kroppspråk och tal kan agera falskt och oärligt, men i ögonen finns sanningen, de kan inte ljuga. Ögonen talar det som du själv kanske inte vill, vågar eller kan utrycka i ord. Jag tycker själv det är väldigt vackert att verkligen möta andra människor, att se varandra. Inte se på varandra, utan verkligen se, se igenom , bortom, ytan, fasaden, se oss själva för vad vi är och bara dela den talande tystaden, två själar imellan. Det finns så mycket, och så stark kommunikation i det. 

 

Det är lite synd hur svårt det är att möta människors blick, oftast är det bara en kort sekund, inte ens det. Det är norm att inte kolla en annan människa i ögonen, mer än att snudda för en bråkdels sekund, och det är nästan som vi rodnar då. Givetvis är det en helt annan sak att stirra på någon, det är inte det jag talar om, men att möta blickar. Har du någonsin mött ett spädbarns blick, en bebis som inte har lärt sig normen att man inte ska kolla in i ögonen, det är en helt annan upplevelse än en vuxen människa.

 

Jag tror måga människor är rädda för att mötas, att se och bli sedda, på riktigt. Jag tror vi är rädda för att vara ''själsigt nakna'', Även jag själv, men något som jag refelterat över mycket det senaste, är hur fint det är med ögonkontakt, och hur mycket det kan säga oss, hur mycket det kan ge oss. Jag brukade säga att jag blev som förälskad i människor ögon, men idag tror jag att det har mer att göra med vad som finns bakom, bortom den mallen och bilden vi har ritat upp av oss själva, oavsett om du vill kalla det ande, själ, livskraft. Det där som faktiskt är vårt riktiga jag, vår existens.

 

Och vart vill jag komma med det här inlägget...? Som vanligt vet jag inte. Men på något sett vill jag nog uppmuntra andra att se bortom det materiella, att stanna upp och mötas. Testa att hålla kvar blicken en sekund längre än vanligt (som kommer kännas som en evighet), se hur svårt det är att få ögonkontakt med människor, och hur vackert det är när det faktiskt går, att bara dela stunden och låta den stilla tystnaden komma till tals, om så bara för en sekund. Det fina är att det inte bara är upp till dig, utan människan du möter måste våga bli sedd, och se tillbaks, och det är inte det lättaste alltid, vi är så ovana vid det, så obekväma. Möt din hunds ögon, dina barn, dina föräldrar, din kollega, din vän eller din älskade, känn vilken eorm skillnad det blir i kommuniaktionen när vi kan se varandra och inte bara det runt omkring.

 

 

 

 

Om ni frågar mig är det just nu den underbaraste tiden på året, när vår går över till sommar och naturen blommar ut i sin fulla karaktär, allt är lysande grönt och det är så härlig sprakande energi ute, så fullt av liv. I staden, parken, skogen, trägård, överallt! Det är så vackert att jag bara kan gå ut och sätta i mig ute på ett berg eller under sett stort träd, sluta ögonen och bara lyssna på skogens alla ljud, lyssna på allt liv, och bara försvinna iväg i den känslan i några timmar. 

 

Alltid lika roligt när man hör ''Jag hade inte kunnat vara vegan/ vegeterian för jag gillar inte sallad''...Yep, that's all we eat. Sallad och vetegräs, ibland lite bark och rötter. 

 

Idag hade vi släktkalas för min bror samt firade morsdag med en ''moderjord-vänlig'' ekologisk vegansk rawfood-tårta. Både jag och mamma tyckte att det var den godaste tårtan vi ätit, någonsin. Även gästerna tyckte den var jättegod. (Hittade receptet på fb, ska se om jag hittar det igen och kan länka) 

 

''Jag vet också hur det är att leva i ''olika världar'' som du skriver, men jag tror inte att någon värld är på låtsas, och jag tror nästan att det är vår uppgift -när vi upplever världar som är så olika, kanske till och med i konflikt med varandra- att vi bygger broar. Broar av förståelse. Varför är det så viktigt? Jo för att det skapar fred. Allt hänger ihop i universum, liksom ''olika världar''. Materiellt och emotionellt är bara två sidor av samma mynt, kan vi förstå det och lära ut det hjälper vi mänskligheten enormt.''

Tänker du på det, är det näst intill omöjligt att se bägge sidorna på ett mynt samtidigt. Men ändå vet vi att det finns där. Det är en självklarthet, dessutom behöver du bara hålla myntet i handen. Så känner du. 

 

 

Därför vill jag säga till alla som ser sammanhang mellan ''olika världar'' (Fast i min värld är det fel uttryck, det är inget separerat, det är en helhet) - vare sig det är mellan psykisk och fysisik hälsa, kropp och själ, andlighet och forskning. Vågra prata om det, visa hur det hänger ihop och påverkar oss. Allt är inte så separerat som vi tror, tvärt om. Bygg broar, broar av försteålse, skapa fred!

 

Nu är det dags för fyra dagars kurs i kraniosakral lll, äntligen! Första dagen var igår, jag stog både i onsdags och i igårkväll och förberedde frukost till igår och idag, Overnight oats. Så gått, smidigt, snabbt enkelt och nyttigt. Mixade havregryn, chiafrön, nötter, mandemjölk, agave, vaniljpulver och pumpakärnor, sen lät jag det stå under natten, så det blev som en kall smaksatt nötgröt :D Supersmidigt om man har brottom på morgonen och vill ta med frukosten på bussen/ tåget.

 

Jag hade aldrig gjort mandelmjölk innan så va tvungen att testa, det va ju busenkelt och såå gott! (Gjort av vatten, mandlar, lite agavesirap och en nypa salt). Smakade inte alls som den man köper i affären, utan mycket mycket bättre, ändå är den man köper i affären rätt god.

Blev massa mandelmassa över, så tanken var att göra mandelbollar men det slutade inte så bra, blandade i lite havregryn och bär och det blev ingen bra konsistens, så gjordet det till en tårtbotten och la hemmagjord cashew-grädde ovanpå, sjukt gott. Och så underbart fikasällskap (som jag tillslut fick tag i efter 2 timmar letande haha), blev pricker över i:et! Här hittar ni receptet som jag utgick ifrån. Testa!! :D

 

Äntligen börjar jag komma igång med mitt lilla företag, lite mer samtal med saktteverk, pappersjobb och lite fix med hemsida och andra grejer. Är verkligen taggad nu! Namnet är färdig, loggan ska slipas lite, hemsidan är på g.... Även om det är mycket nytt att lära sig så är det samtidigt välidigt spännande, mitt eget lilla företags som håller på att födas fram, oj vad jag ska vårda det väl och få det att växa till något vackert och meningsfullt, för alla. Här får ni en liten smygtitt på vad det kommer handla om. SNART SÅ! :D